Fördelen med att tänka bakvänt
Vi har fått en värld där de snabba svaren sjunkit i värde, eftersom vem som helst kan få dem sekundsnabbt med ett knapptryck på sin allt smartare telefon. Samtidigt, och kanske som en följd av detta, är det alltfler som ser nya samband och törs ge sig på de verkligt svåra frågorna. Intresset för tankeforum av olika slag ökar, så även ockultism och andlighet. De stora visionerna om vilken värld vi vill leva i är inget databaserna kan hjälpa oss med – det måste våra hjärnor klara ut själva. Med nyfikenhet och kreativitet.
Vad som gjorde Albert Einstein till en så intressant vetenskapsman, var att han tänkte som en kreatör. För som han uttryckte det: ”Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad till det vi vet och förstår, medan fantasin inkluderar hela världen och allt som någonsin kommer att finnas att veta och förstå.” Konstnären Pablo Picasso var av samma åsikt fast uttryckte den kortare: ”Allt du kan fantisera om är verkligt”.
Hur tänker då en kreativ hjärna jämfört med en vetenskapligt orienterad dito?
En känd forskningsstudie av designforskaren Bryan Lawson från 1972 visade att medan vetenskapligt inriktade människor löser en uppgift med problemet i fokus, så startar kreatören oftast med lösningen och arbetar sig bakåt.
I undersökningen lät Lawson två grupper – en med arkitekt- och en med vetenskapsstudenter – bygga en formation av klossar och den enkla premissen att omkretsen skulle ha en viss färg.
Vad Lawson fann var att vetenskapsgruppen instinktivt fokuserade på problemet. Dessa personer satte omedelbart igång med att processa så många lösningar som möjligt på kort tid för att komma fram till premissen. Arkitekterna däremot, gick direkt på lösningen – det vill säga började med att omkretsen skulle ha rätt färg. Resten av bygget fick sedan bli en konsekvens av detta.
En vetenskapsperson är alltså enligt Lawson problemorienterad, medan kreatören kan sägas vara lösningsorienterad. Eller visionsdriven, om man så vill. Ett berömt citat från Thomas Edison, glödlampans fader lyder: ”Jag har inte misslyckats. Jag har bara upptäckt 10.000 sätt som inte fungerar.” Edison var en man som inte gav upp i första taget och dessutom ett utmärkt exempel på den gamla skolans innovation, sprungen ur vetenskapligt tänkande.
Längre tillbaka, innan innovation blev ett modeord, var det få utanför vetenskapen som vågade använda det. Nu är det allt oftare designers och konceptutvecklare som innoverar. Och när design och innovation alltmer växer samman föds nya begrepp. Ett sådant är ”design thinking”. Det handlar inte så mycket om att bli en designer, som förmågan att tänka som en sådan. Design har snabbt gått från att skapa produkter och tjänster till betydligt större uppgifter som att beskriva hela tankevärldar.
”När jag först kom i kontakt med design trodde jag instinktivt att det handlade om tillverkning – att framställa en produkt. Men vi designar inte bara föremål, vi designar strategier, vi designar arbetsgrupper och arbetssätt. Det var då jag förstod att design är ett betydligt vidare begrepp. I sin allra minsta beståndsdel skulle jag säga att design helt enkelt betyder att ha en avsikt.”
Orden kommer från Katie Dill, head of experience design på Airbnb, boknings- och uthyrningstjänsten för bostäder, som nyligen värderats till nästan 200 miljarder svenska kronor. Bara det faktum att ett företag som Airbnb har en titel som Katie Dills är lika talande som hennes resonemang om design.
Katie Dill är som ledare klippt och skuren för att ta sig an Generation Z – det vill säga de som är födda efter 1995 och som nu står på tröskeln till arbetslivet. Dessa personer drivs av tydliga värderingar på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Vi talar om en åldersgrupp som vuxit upp med nätet, har en intuitiv förståelse för ny teknologi, kommunicerar i bilder, är otåliga och förväntar sig delaktighet i arbetet (som gärna sker så konkret som möjligt, helst med händerna) mot gemensamma mål för ett bättre samhälle. Men generation Z är inga dagdrömmare. Om den tidigare Millenial-generationen (födda ca 1982-1994) var idealister, så är Z-generationen krassare realister med inställningen att förändring är normaltillstånd medan stillastående snarast är ett viloläge.
Därför är även anpasslighet ett viktigt nyckelord för framtiden. En tydlig utveckling är att det kommer krävas alltmer av vad vi skulle kunna kalla halvvolley-kreativitet. Intuitiva, konkreta idéer med minimala processer – med kraft att lösa stora problem på lång sikt.
Den amerikanska designstudenten Joel Weber fick med rätta ordentlig uppmärksamhet, när han som examensarbete byggde sig en spektakulär bostad av en gammal släpvagn. Weber gjorde det delvis för att han gillar tanken på ett mobilt boende – men mest av allt för att kunna genomgå sin utbildning utan studieskulder. Notera hur han började med målbilden som en förutsättning för att sedan ytterst konkret arbeta sig ”bakåt”. Resultatet blev något som liknar ett Attefallshus på hjul. Ett skolexempel på både ekologisk och ekonomisk hållbarhet, ovärderlig publicitet inför starten på arbetslivet – men framförallt – klockren design thinking.
John Mellkvist
(Även publicerad i tidningen Resumé)
