Kreativitet har alla, kreativt självförtroende är vad alla behöver
Framtidens innovation kommer allt oftare skapas internt hos företagen, av personer som länge haft insikterna och nu plötsligt har verktygen som krävs för att åstadkomma förändring. Men det behövs en viktig komponent till. Självförtroende. Eller mer precist, kreativt självfötroende.
Som rådgivare till kommunikationsskolan Berghs lyfte jag frågan vid ett möte nyligen. Jag tycker det är viktigt att träna eleverna i att inte bara hitta på bra saker, utan framförallt att bli säkrare i att se vad av allt det som hittas på som verkligen är bra. Och att kunna förklara varför.
Kreativt självförtroende är anledningen till att kreatörer av olika slag inte sällan själva är barn till kreatörer – precis som toppidrottare ofta har idrottande föräldrar. Avgörande i båda fallen är en tidig förståelse för yrket, uppmuntran att prova det och inte minst att få feedbacken och det dagliga påhejandet som krävs för att inte sluta – utan istället fortsätta utvecklas. En dos av denna behandling är vad alla behöver.
Vad som är ytterst viktigt för framtiden är att sluta dela in mänskligheten i kreativa och okreativa individer, som någon slags genetisk dom. Istället krävs att vi tränar och utvecklar den kreativa förmåga vi alla har, så att vi blir tryggare i den. Det gör oss maximalt anpassningsbara i mötet med en allt rörligare värld. Utvecklingen är redan igång. Vi ser hur traditionellt ”okreativa” branscher tillsätter kreativa roller, men också en ökande efterfrågan på olika sorters hybridkompetens som affärsutvecklare och kreativt inriktade projektledarroller. Kreativitet kommer att behövas överallt, för att lösa problem givetvis – men också för att lättare acceptera disruption och ett snabbare flöde av nya förutsättningar.
A Non Smoking Generation kom en gång till insikten att det är mycket svårt att ändra nuvarande generations beteende och därför effektivare att ta sikte på nästa – att få dem att inte börja röka. Och det är lite samma sak här. Vill vi ha en verkligt skapande generation måste attityden till våra barn vara – även om vi tror oss veta annorlunda – att precis allt är möjligt och att dagligen underhålla den livsinställningen på olika sätt, i skolan, i hemmet – ja, överallt.
Men kreativitet är inte huvudpoängen. Påhittighet är en basråvara som finns överallt. Nej det centrala är att bli säkrare i att förstå sin kreativitet, förädla den och att lära sig använda den mer intuitivt och effektivt. Många av de framsteg som just nu sker omkring oss är inte idéer från vetenskapligt skolade specialister utan snarare generalister som ser problem, drar slutsatser, ser mönster eller runt hörn – och som överhuvudtaget drömmer stort. Elon Musk och Richard Branson, båda fast beslutna att kolonisera Mars, har precis det kreativa självförtroende jag talar om. De både ställer om och flätar ihop branscher på ett befriande respektlöst sätt.
Uppfinnaryrket har bytt skepnad några gånger genom åren. Riktigt långt tillbaka sköttes innovationen av renässansmänniskor, universalgenier som Leonardo Da Vinci som briljerade inom både konst och vetenskap. Sedan, någonstans på vägen övertogs uppfinnandet av vetenskapen – medan konstnärerna fick ta hand om fantasi och uttryck. Så småningom, i takt med att internet och ny teknologi blev ett vardagligt arbetsredskap för alla – snarare än en hägrande gral för några få frälsta – blev det möjligt för företag och tjänster att särskilja sig på nya sätt. Ofta då genom olika sammansättningar av nyckelerbjudanden.
Den smarta telefonen är ett bra exempel. Basfunktioner som kamera, vibrator, gyroskop, lampa etc, kan kombineras på en uppsjö olika vis och paketeras som appar med beskrivande namn. Apphysterin må ha svalnat, men mobilens så kallade mash-up-logik har definitivt hjälpt till att demokratisera innovationsbegreppet – men också att göra det till ett överanvänt modeord. Många gånger är det företagen kallar innovation i själva verket produkt- eller konceptutveckling, omformulerat för att ge lite mer surr.
Uppfinningsrikedom har också varit en viktig konsultråvara på olika sätt, och sedan många år utgjort kommunikationsbranschens kärnkompetens. I 1960-talets New York talade man om en kreativ revolution inom reklamvärlden med en ström av nya kompetenser in till byråerna. Det var där och då det. Vad som nu pågår är en ny kreativ revolution i det tysta, där kreativitet istället flyttar ut från byråerna in i deras kunders organisationer. Allt ambitiösare inhousebyråer byggs upp, som ställer nya krav på de externa konsulternas erbjudanden. För företagen har behovet av snabba aktiviteter och att äga ”förändringsmakten” internt blivit större. Kreativitet och mer specifikt innovation har, sedan det gjorts lättare att arbeta med, blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och en försvarlig del av bolagsvärdet. Alltfler företag vill helt enkelt kunna svara ja på frågan: ”Är ni innovativa?
Att tro på sina idéer blir i detta sammanhang helt avgörande. Kreativt självförtroende med andra ord. Ett bra sätt att bygga upp detta är att se över idéprocesserna och göra dem till en naturlig del av det vardagliga arbetet. Och inte minst, att involvera så många som möjligt i företaget. Få saker kan höja energinivån och stärka kulturen på en arbetsplats så mycket som regelbundna möjligheter att skapa tillsammans. Jag har listat några enkla tips nedan som jag själv arbetar efter tillsammans med mina kunder. Håll till godo!
5 handgripliga tips för effektivare idéarbete:
1. Problematisera: Att leta problem beskrivs ofta som en negativ egenskap. Inte vid idéarbete. Problemet är själva drivfjädern för en riktigt bra idé. Dessutom, att som företag kommunicera att man känner till problemet och att man är fast besluten att lösa lösa det, det visar insikt, ärlighet och skapar en meningsfull riktning. Fokusera varje idéprocess på ett tydligt problem i taget, ge det en Post-it-färg och täck sedan en vägg i taget. Bara att se alla lappar som kommer upp är stärkande i sig.
2. Konkretisera: Skriva för hand är överlägset digitala verktyg just vid tillfällen som detta, då det stimulerar hjärnan på ett annat sätt. Använd penna och Post-it-lappar i olika färger. Låt färgerna representera olika teman eller personer i rummet. Det gör den efterföljande redigeringen betydligt smidigare. Något jag varmt rekommenderar är att låta en snabb och duktig tecknare visualisera idéerna medan de kommer upp. Bilder inspirerar och gör att idéerna genast känns mer genomförbara.
3. Tidsbegränsa: Du kommer på fler idéer på fem organiserade minuter än en odisciplinerad halvdag. Stressmomentet gör att de låsningar vi gärna drabbas av släpper och överkritiskt tänkande helt enkelt inte hinns med. Dela in idéarbetet i femminuterspass, med olika överrubriker och var sträng med klockan. Du kommer bli förvånad hur snabbt rummet fylls med spännande tankar.
4. Byt plats: Välj gärna en ny plats, alternativt byt platser under arbetspassets gång. Byt plats med dinakollegor mellan idésessionerna och ta över varandras lappar. Kör fem minuter till och spåna vidare på kollegans idéer. Både stolsbytet och din arbetskamrats tankar kommer ge ny energi.
5. Kombinera: Nu har ni fått upp fyra väggar med idéer. Börja med att gå igenom alla lappar, rensa dubletter och överlappande idéer, gruppera besläktade dito vid behov. Genomför sedan några nya pass där ni kombinerar idéer med varandra på olika sätt. Det är ju sällan EN idé som gör ett koncept starkt och unikt (snarare sårbart), utan just en kombination – gärna oväntad – av olika delar, samt inte minst möjligheten att utveckla nya kombinationer över tid.
